Under semestern har Anton fått gå utan blöja och det har faktiskt gått överraskande bra. På landet där han kan springa omkring naken pinkade han mer än gärna mot någon buske. Hemma har han också börjat få grepp om det och gillar att sitta på pottan eller med hans ”pottsits” på stora toaletten så att han kan spola själv.
Men så började dagis och allt verkar vara som bortglömt…

Hur gör man egentligen för att få den bästa potträningen?
Känns som vi testat allt…

Han har försökt vara pedagogiska och låtit honom vara med och välja sin egen potta.

Vi läser böcker om toalettbesök som Max potta och favoriten Bajsplutten.
Hemma hos mormor och morfar brukar Anton också ofta titta i boken Sofi får en potta. Där Ann Forslinds fina illustrationer visar hur Sofi undersöker pottan.
”Ska man ha Pottan på huvudet?”
”Ska man ha den som trumma?”
”Nej!” är det då självklart tänkt att barnen ska svara.
Men då man frågar Anton detta nickar han istället med ett stort leende.
”Ja, pottan på huvudet! Rolit!”

Vi har köpt tuffa kalsonger med roliga motiv…

Vi har till och med erbjudit mutor i form av glass och leksaker. Ja vi har som sagt gjort allt vi kan komma på. 

Alla säger i och för sig att det tar längre tid för killar att lära sig gå på toaletten än tjejer.
Varför kan man undra?
Jag tror jag fick en hint om vad det kan vara idag.
På dagis är det flera av ungarna från årskull 07 som pottränats utan semester och nu går utan blöja. Idag när jag lämnade Anton så var det en liten tjej som inte hunnit på toaletten. Hon såg jätte ledsen och skamsen ut när fröken hjälpte henne att byta till rent. Ja, man såg på hela henne att hon aldrig mer ville hamna i den situationen.
”Det gör inget, sånt händer” trösta fröken.
”Mina favorit byxor” sa flickan olyckligt.
”Det gör inget, de torkar” sa fröken.
Men jag kan garantera att hon kommer gör allt hon kan för att hinna till toaletten nästa gång.
På det sättet reagerar aldrig Anton. Han skäms inte. Han visar mer än gärna upp sina kissiga brallor om han ens väljer att ta sig tid att uppmärksamma det. Lite pink här och där, ingen big deal.
Kan det vara typiskt kvinnligt vs manligt?

På eftermiddagen kom farmor förbi och vi gick tillsammans med Tilde i vagnen och hämtade Anton. Anton var glad och gick och bubblade hela vägen hem med undantag för att stanna och peka eller hoppa på olika stenar och dylikt.
Hemma blev det en fika på balkongen, men inte ens goda bullar kan få den unga herrn att sitta och ta det lugnt längre. Han ville leka. Så vi plockade fram lekleran och lät kreativiteten flöda. Det blev stjärnor med glada munnar och sniglar med rumpögon.