Att Anton älskar att vara storebror är uppenbart, men även den bäste kan ibland tröttna.

Häromdagen när Tilde pep tittade Anton på henne och suckade sedan pekade han på mig.

”Tilde hoppa in i magen!” beordrade han.

Jag började skratta.

”Nämen det går inte Anton”, sa jag.

”Typiskt!” sa han.

Och så imorse när vi gjorde oss i ordning för att gå till dagis, så skrek Tilde när jag lade ned henne i vagnen.

”Skynda dig och ta på dig skorna nu Anton för nu vill lillasyster att vi ska gå”, sa jag till honom.

”Vänta!” sa han och kilade så snabbt iväg att jag inte hann hindra honom.

Men det dröjde inte länge innan han var tillbaka, med Tildes rosa hörselkåpor på sig.

Han är ju inte dum!

När vi tillslut var klara och jag tog upp nycklarna för att låsa dörren upptäckte jag att herrn också gjort sin egen packning i babyväskan.

Borrmaskinen och några bilar.