Jag tänkte att jag skulle ta och berätta lite om varför jag egentligen håller på med det här. För det kanske inte är helt självklart?!

Detta är en blogg tillägnad mina barn, Anton Kingston och Tilde Noelle. Tanken är att den i första hand ska handla om dem, deras utveckling och vardag. Men också om alla deras nära och kära!

Sofia som bloggare kanske verkar lite märkligt. Jag som knappt läst en blogg och inte alls är för det här med att lägga ut sitt privatliv offentligt för vem som helst. Men så fick jag höra att man kan lösenordsskydda både inlägg, bilder och videoklipp och då kändes det plötsligt som en kul idé.
Jag har skrivit dagbok från det att jag var sex år och ända upp i tonåren, så att ta upp det igen känns bara roligt och faktiskt ganska naturligt.

Nu är Anton och Tilde så pass små att det som de upplever nu förmodligen inte kommer finns kvar i deras minne då de blir äldre, men då kan de läsa om det här. Om intresset finns det vill säga.
På sätt och vis blir det också mitt sätt att lämna ett spår efter mig om något skulle hända mig. Då hoppas jag de genom detta kan få ett hum om hur jag är/var som mamma dvs. stolt och totalt nedförälskad i mina barn!

Men jag vill också att de ska kunna se hur många människor de har runt omkring sig som älskar dem och vill ta del av deras liv!
Världens bästa pappa, farmor, farfar, mormor, morfar, farbror, faster, moster, deras respektive och resten av släkten. Gudmor, vänner och till och med kollegor som också förälskat sig i kidsen.

Allt som skrivs är förståss sett ur mitt perspektiv, så därför välkomnar jag Er läsare (alla nära och kära) att lämna kommentarer eller hälsningar för att hjälpa mig göra bloggen ännu rikare och kanske ”verkligare”.
Som det är nu har jag fått både fina mail och sms där det refereras till bloggen, vilket jag tycker är jätte kul. Men skriv gärna direkt på bloggen! Om ni vill/vågar såklart!
Så att Anton och Tilde också kan ta del av dem senare, tänker jag.
Anton tycker redan nu att det är jätte kul att gå in och titta på bilderna. Jag märker också att det hjälpt honom att komma igång att återberätta saker då han tillexempel får se bilder på farfars båt eller lekstugan hos mormor och morfar. Kul!
Kanske vore en idé att posta Antons kommentarer till bilderna också för han säger en hel del roliga saker. Ja, jag kanske ska börja med det, kom jag på här och nu…

Hur gör man då?
Under varje inlägg finns en länk till ”kommentarer” den klickar man på. Där fyller man i sin mailadress (obs! den visas inte på bloggen) och sedan skriver man helt enkelt det man vill säga och klickar på ”skicka kommentar”. Taadaa!

Säg också till om det är något ni vill att jag ska ta bort! Om jag kanske lagt ut något som ni sagt eller någon bild ni inte vill ska finnas tillgänglig, let me know!
Att som mormor Inga klaga på att bilderna inte retuscheras är dock inte ett giltigt skäl! Inget fusk här!
Men om ni däremot har egna bilder (retuscherade eller inte) som ni vill dela med Er av är det bara roligt!!

Nu piper Tilde som ligger här i mitt knä och ger mig blickar som säger att det är dags att hitta på något annat (som ni kanske får läsa om senare ;)

Puss och kram!