♥ Samtidigt på en annan plats ♥

Antons helg hos mormor och morfar...

Första morgonen hade morfar vaknat av att han hörde ljud från klädkammaren. Var det Anton som var uppe och tassade? Morfar smög dit för att se vad som var på gång. Mycket riktigt där stod en skyldig Anton. När Anton överraskat upptäckte morfar avfyrade han ett brett leende.
”Bajsat! Bajsat stort!” sa han viktigt.
Bra början på dagen. Lite senare hade Anton fastnat med blicken på morfars mage och pekat.
”Stor bulle!” konstaterade han snabbt.

- Rooolit!

 På dagen hade de sedan tagit en cykel tur, med Anton i barnstol bakom morfar, ned till Kaananbadet.
Där de matade fåglar och lekte i sanden. Eftersom det var en otroligt varm dag tyckte morföräldrarna att han skulle svalka sig lite i vattnet. Men Anton gick inte längre än till vattenbrynet och när en våg kom såg han livrädd ut. Men efter mycket lirkande hade han tillslut ställt sig så att vattnet sköljde över fötterna. Så ett stag till och ett till. Tillslut hade han stått med vattnet upp till bröstet. Så inte var han någon badkruka egentligen. Nej, tvärtom visade det sig sedan, för när han varit i så länge att han skakade tänder och läpparna började bli blå så tyckte mormor att det var dags att kliva upp.
Det tyckte inte Anton och ramaskri utbröt.
Helt otröstlig började han sedan ropa efter nappen, som självklart låg kvar hemma i gröna huset.
Så när de inte fick stopp på kaoset fick morfar helt enkelt åka hela vägen hem och tillbaka för att hämta nappen åt sitt älskade barnbarn.
Så kan det gå! Men i det stora hela hade de haft en riktigt mysig dag!

Morgonen därpå vaknade morfar och såg att klockan var halv tio, vilket genast gjorde honom lite orolig då Anton vanligtvis är uppe med tuppen. Så han gick in i gästrummet för att titta till Anton som låg och sov som en stock. Snarkades ljudligt liggandes tvärs över sängen med benen hängande utanför. Konstigt tyckte morfar tills han fick syn på en annan klocka, som inte var mer än sex.
Det visade sig att teknikfreaket Anton hade ”pillat” på morfars väckarklocka och på så vis ställt fram den några timmar. Kunde ha blivit riktigt roligt om det inte upptäckts så snabbt. Så igen…

- Rooolit!




















Små söta ord

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0