--- DELAR AV DETTA INLÄGG ÄR LÖSENORDSKYDDAT! ---
För att ta del av hela inlägget samt bilder -
Klicka här > 

När klockan slagit åtta och våra ungar och i stort sett varenda pryl vi äger var instuvade i bilen, gav vi oss iväg.
”Mot Tyvö, nu kör vi!” gastade vi i kör.

För vi hann inte långt innan pappa kom på att vi ändå var tvungna att åka hem och hämta lite mer grejor, som hans plånbok och körkort.
Bara att vända och börja om.
”Mot Tyvö, nu kör vi!” och den här gången gjorde vi det.





I bilen sjöng vi sedvanligt med till radion, högt, falskt och med endast korta uppehåll för pappa att kunna svära åt andra bilförare som inte kan köra.
Framme vid Räfsnäs stannade vi för att vänta in mormor och morfar med deras bil, Anna och Calle med deras och farfar med båt. Jonas började packa ur alla väskor och ställde dem vid kajen där vi skulle mötas.

För där alla andra var och vi var två helt olika platser. Så pappa exploderade sedan en sista gång för att sedan övergå till ett strålade humör som sedan höll i sig resten av helgen.

För sådana är vi barn, både jag och pappa eran. Människor med strålande fint humör med växlande molnighet och risk för enstaka korta explosioner.


Calles Porsche ”Wawawewa!”





 
Som samlad trupp körde sedan Anton båten ut mot Tyvö.


Där farmor kom och tog emot oss.

Vädret kunde inta vara bättre och vi satte genast igång att förbereda för en midsommarlunch i solen.
Vi delade in oss i tre team, team barn, team ved och team mat. 


Killarna i team ved visar vad de går för.




Anton hjälper Calle, eller var det tvärtom?


Anna gjorde fina midsommarkransar till ”lallilopa”.


Victor.


Sara.


Tildis.


Farfar gjorde sin egen krans.

 
Calle och Roffe lövar däcket.

Enligt farfar Roffe kommer traditionen från det att Gustaf Vasa skulle inta Stockholm. Då hade de inte tillräckligt med vapen till alla mannar utan fick helt enkelt beväpna sig med björkris.

 
Sedan lade farfar och Calle några öl på kylning.


"Sådär ja!" trodde Calle.

 
Men icke då, Anna och Jonas fick uppdraget att hämta upp ölen som slitit sig.

 Foto: Pappa
Team barnpassning.


För stundet ett ganska lätt jobb...


Team mat dukade fram massor av godsaker.

 Foto: Mamma
Under tiden passar farfar och morfar snabbt på att komponera en midsommar visa.

 Foto: Mamma 
Som de sedan framförde...

Nu ska vi sjunga en låt, du och jag
Som vi kom på just uti detta nu
Låten är sävlig och utan poäng
Och den har ingen refräng

Trodde ni ja!
Trodde ni ja!
Där lura vi allt er idag

Ni undrar nog vad vi ska hitta på
Det undrar vi själva, hur detta ska gå
Men har vi nu börjat att dikta såhär
Blir fortsättning med stora besvär

Trodde ni ja!
Trodde ni ja!
Där lura vi allt er idag

Vi närmar oss slutet för vi har inget mer
Att säga, orden tryter, vi har inga fler
Så nu är det över om plågan blev lång
Så är det ändå slut på vår sång

Trodde ni ja!
Trodde ni ja!
Där lura vi allt er idag

Till den goda maten skulle de såklart sjungas snapsvisor. Varsågod kids läs och lär...

Inte fören ni fyllt 18år! Minst! Enligt pappa kanske det blir tidigare för Anton, men för Tilde kanske aldrig.
Skillnaden mellan pojkar och flickor är allt annat än hårfin för farsan Baloo. När killar börja ringa efter Tilde kommer pappa ladda spolslangen och samla alla ghettopappor för sammandrabbning. Var så säker!

Enligt tradition sjöng vi i alla fall farmors favorit ”En liten en” och några andra gamla godingar. Calle lärde oss en ny en, önskar jag hade memorerat den, rolig var den i alla fall!
Anton nickade takten varje gång och gjorde sin tuffaste rock n’ roll min.

 Foto: Mamma
Pappa körde på en frommare look. Haklapp is da shit kids!

 Foto: Mamma Sofia



 Foto: Pappa Jonas


Efter alla druckit och ätit upp var det blandade aktiviteter.
















Morfar dokumenterade allt in i minsta detalj med sin nya systemkamera.


Calle och bröderna Löf kastar boll.




"Jag har den!"




Eller är det balett de dansar?


Mera dans – Anna och Calle övar på bröllopsvalen.


Och så lite ”poledance”.


Tildis bara mös och skratta hela dagen.

  
Och farmor satt hela tiden stilla och tog det lugnt.

Farmor Anka fixade och fejade såklart som vanligt. Bilden ovan var endast möjlig på grund av morfars nya kamera som kan ta snapshots på en sekund.

När det var dags för resning av midsommarstången gick vi bort till ängen.






Anton började då se ganska trött ut och ville hellre ”pilla håret”, och när dansen började bar inte benen längre.


Men vilken tur att faster Annas har ben starka för två!

 Foto: Mamma

 Foto: Mamma
Såhär illa kan det gå när solsting slår till!


Eller finns det någon annan förklaring?


Farfar och farmor busar med en sloken Anton.




När dansen var över blev alla barn bjudna på saft och bullar.


Då vaknade Anton till liv. Med några bullar i magen blev sockerkicken påtaglig.


"Dansa!” skrek Anton och började hoppsa runt kring midsommarstången så vilt att byxorna trillade av.

 
Sara så söt i sin sommriga outfit!


Mister Italy och herr NY firar svensk midsommar.

Mamma lär farfar att dansa "Macarena".


På väg hemåt hittar pappa och Calle en studsmatta.


Anton fick hoppa på studsmattan hur mycet han ville.


"Pappas tur!"


Och igen...


Och igen...


Tills det likt ett klipp från ”Americas funnies homevideos” slutade med en fläskläpp.

 Foto: Mamma
Efter den kraftansträngningen tog pappa årets första dopp.

Morfar Anders var inte sen att hoppa i efter.


Medan solen sakta gick ned satte vi oss till bords och njöt av en god middag.


Anna ♥ Calle


Alla var glada!


Och kärleksfulla!




När det var tomt på tallrikarna, glasen och i mammas huvud. Var det dags att svida om till dans på Paveljongen. Farfar och ”de andra kufarna” som farmor säger, skulle spela.
Farmor själv stannade hemma och passade sömntutorna så att mamma och pappa kunde ta några danssteg.


Farfar värmer upp med...? Pasodoble?


Så satte de igång, rock n' roll!!





 Foto: Pappa Jonas
Mormor och mamma skakade loss på dansgolvet...

 Foto: Pappa Jonas
Likaså Anna och Calle!

Efter några låtar åkte jag och Jonas hem för att avlösa farmor och ta hand om våra små älsklingar.
Trötta och glada gick vi och lade oss.

Vilken härlig dag!