Idag är det Antons födelsedag och jag väcktes av en ivrig kille som ville få mig att gå upp och hämta paketen. Ja, inte Anton, utan Jonas. Sjunga skulle vi göra också, tyckte han, för det ska man ju göra på bemärkelsedagar. Så vi tog med oss Tilde och några paket och gick och väckte födelsedagsbarnet med sång. Det lät som något i klass med ”Tjo-fa-de-rittan lambo” och ni som firat studenten med oss vet hur illa det lät då.

Trots denna brutala väckning av sina tondöva föräldrar log Anton innan han ens öppnat ögonen. När han sedan öppnade sina blå och fick syn på paketen sken han verkligen upp. Fast den största lyckan var att syrran var med och som jollrandes placerades bredvid honom i sängen.

Efter frukost fick Jonas jobb och var tvungen att lämna oss, så jag försökte så gott de gick att börja förbereda inför eftermiddagens kalas.

Jonas kom sedan hem precis innan kalaset började med tre gigantiska påsar med nybakade bullar och bakelser. Sedan började gästerna droppa in en efter en. Alla hade de med sig fina paket och Anton skulle leka med allt, på en gång!

Syrran tittar med spänning på bror och paket!

Enda pausen från paket och lek gjordes då tårtan serverades och Anton visade som den sanna partyprissen han är hur den skulle ätas med händerna.

Efter kalaset var slut fick Jonas jobb på en gång och jag som kände mig ganska utmattad lämnades med en trött baby som inte funnit ro att sova på hela dagen och en sockerhög nybliven treåring.

”Jag vill titta månen!” sa Anton då och jag tyckte inte alls att det var en dum idé.
Så med Tilde i vagnen gick vi ut på en kvällspromenad, ett perfekt sätt att varva ned tänkte jag. Så kunde vi passa på att köpa lite mjök också då den tagit slut efter alla de kaffesugna kalasgästerna.
Så vid stannade vi Ica för att införskaffa oss det. Men Anton var mer sugen på godis än mjölk och speedar allt vad han kan fram till lösgodiset. Innan jag hinner greppa tag i honom har han redan stoppat in en näve sega råttor i munnen.

”Anton din lilla snattare!” bannade jag.

”Jag inte lilla! Jag stor kille! Jag tre år” sa han med munnen full.

Med lagligt mycket våld fick jag i alla fall ned honom i vagnen och styrde mot mjölken. Men på den sekunden det tar mig att öppna dörren till mjölkylen hinner Anton hoppa ur vagnen och på nytt ge sig av mot godiset. Jag finner honom med ett rör Mentos i munnen.

”Nu måste vi köpa det där!” sa jag uppgivet då jag tog det ner dreglade godiset ifrån honom.

Men Anton var mycket nöjd med det. Så nöjd att han ville ha en egen påse att bära hem godisröret i. Så det fick han, han är ju trots allt födelsedagsbarnet…

Grattis på din dag älskade Anton Kingston ♥