Efter fika på bryggan bjöd Ebba på en pizza. Ja, inte den goda sorten. Nej alltså, utav den uppstötande sorten – i farmors (Ebbas mormors!) mun.

Så det var ett uppvaknade och en påminnelse för mig att bebisar inte bara handlar om gullegull och myspys.

Annica tog det i alla fall imponerande bra och Ebba själv verkade väldigt belåten.

Slutet gott, allting gott?!