Idag gjorde jag något riktigt bra – bjöd in mig själv och hela galna familjen hem till (gudmor Angies) mormor Eiwy på poolparty. Ett smart drag eftersom det alltid är lika kul att hänga där och det idag dessutom blev så varmt att till och med jag nästan tog ett dopp.

Anton kastade sig som en galning från poolkanten och ut på badmadrassen trots förvarningar om att han inte skulle bottna om han trillade i.

Jonas och Angie slog vad om att de kunde/den andre inte kunde, dyka genom en badring, vilket båda klarade. Medan jag och Tilde gled mest runt i gummibåten och chillade fram till dess att vi började bli hungriga och jag började styra upp en somrig kycklingsallad.

Men då jag står där inne och hackar grönsaker hör jag plötsligt världens plask och därefter ett högt tjut – Anton hade trillat i poolen.

Självklart hade Jonas varit vid hans sida och dök snabbt i och drog upp honom, men rädd hann man ju bli i alla fall.

Fast Anton var mest upprörd över en enda sak…

”Mamma, mamma!” kom han inrusade till mig helt nedblöt.

”Vad var det som hände?” frågade jag oroligt.

”Jag kunde inte simma!” beklagade han sig och putade med underläppen.

På något sätt måste han ha trott att han skulle kunna simma av automatik om han trillade i – vilket han såklart inte kunde!

Men han blev desto lyckligare då jag berättade att mormor Inga jobbat som simfröken och säkert kunde lära honom. Så det får väl bli nästa utmaning…

En lång skön dag vid poolen med sköna polare blev det i alla fall.

Dykutmaningen…

Anton Plankton!


Jag och Tilde-bus.


Jonas menar att jag alltid ska larva mig och ”göra mig till” på bilder (?!)…

Skönt att jag inte är den enda…

Gudmor och Gudson.