Idag kom farmor och farfar för att ta vilddjuret att se tamdjur. Med andra ord tog de med Anton till husdjursmässan.

Själv funderade jag på att ta en sväng upp till centrum eller i alla fall gå ut på en promenad. Men då Tilde precis somnat och jag kunde passa på att äta lunch i lugn och ro så kände jag att det var ganska skönt att bara kunna sitta still och göra ingenting.

Fast, ni som känner mig vet att det inte varade särskilt länge. Det där med att sitta still alltså.

När Anton kom hem var han en aning uppe i varv. Han hade träffat både Mamma mu och Husmusen. Farmor och farfar verkade mindre imponerade av själva mässan, men de hade haft kul ändå.

Medan Anton sprang i cirklar runt sin syster satte jag igång att göra en potatisgratäng och stekte upp en massa fläskkotletter med tanken att få ihop några matlådor och för att Jonas skulle få något gott när/om han fick ledigt att komma hem och äta.

Samtidigt ringde Angelica och frågade om hon, Veronica och Natalie kunde titta förbi. Självklart!

Jag frågade om de ville ha middag, men nej, de var inte hungriga.

En timme efter att de kommit var dock både potatisgratängen och allt kött slut, så jag antar att de var lite hungriga i alla fall…

Även kidsen åt duktigt så Anton belönades med en cheesecake, som han i smyg (trodde han!) generöst delade med sig till sin tiggande syster.

Men jag borde vetat bättre än att låta dem äta socker så sent på kvällen, för nu var de speedade till max!

Anton gjorde allt han kunde för att imponera på tjejerna. Visade alla sina bilar och hur långt han kunde hoppa. Han till och med drog på sig Spiderman dräkten med fejkmuskler och bad dem känna.

Att det dessutom gick hem gjorde att han bara ville ha ännu mer bekräftelse och inte alls var villig att gå och lägga sig då det blev dags för det.

Inte heller Tilde ville ge med sig.

”Mamma!” ropade Anton från sovrummet, tre timmar efter ordinarie nattningstid.

”Ja, Anton?”

”Jag sover nu!”

”Okej, vad bra. God natt!”

”God natt!”