Sötaste faster Anna har fyllt år, vilket självklart ska firas!

Så efter att kidsen överlämnats till mormor och morfar drog jag och Jonas ut på jakt efter den perfekta outfiten. Temat var silver så vi tänkte blänkande metallic, nitar och paljetter.
Men den trenden har tydligen dött ut (?). För vi hittade ingen kul, eller inget alls rättare sagt.

Så en aning frustrerade över det fick vi ta till vår kreativitet och det som vi redan hade hemma. En snilleblixt senare stod Jonas inlindad i folie och i modellen grekiskgudinna/tunnbrödsrulle.

Men efter att besvikna kunnat konstatera att det inte gick att hålla kreationen på plats fick vi ge upp den idén. (Trots uppmuntrande sms från faster Anna om att tejp fanns att låna).

Iklädda en mer diskret klädsel drog vi istället iväg när det började mörkna mot Anna och festen. Där ett strålande födelsedagsbarn öppnade iklädd silverperuk och paljettklackar.

Efter lite mingel vart det frågesport om Anna.

- Som jag stolt kan briljera med att jag och min lagkamrat tog hem.

Mycket tack vare att jag kände till historierna både om Annas ”champinjonfrisyr” och farfar Roffes standard outfit då han hämtat upp Anna vid Arlanda – flytväst!

(Fast min lagkamrat var nog mindre imponerad av mig då jag bestämt propsade på att skriva hans namn med A medan han rynkade pannan och menade att det var en udda stavning på Olof.

Fast jag trodde han sa ”Ola”. Så när han bad mig att lägga till ett F till min redan unika stavning blev det riktigt konstigt. Vilket förvärrades ytterligare då jag insåg mitt misstag och inte ville genera honom och därför lyckades genera mig själv ännu mer genom att bortförklara mig med att en historia om att jag jobbade med många norrmän som hette Olof fast som stavades just på detta sällsynta sätt. I alla fall blev det en väldigt konstig och pinsam, dock kort konversation, som avslutades med att han bokstavligt talat smög därifrån.)

Besatt av tanken att inte framstå som korkad försökte jag därför resten av kvällen kompensera för detta genom att ge mig in i djupa diskussioner för att visa mitt sanna intellekt.

Det blev därför en hetsig debatt om klackskor och mammasysslor! Bra jobbat!

Sedan avslutade jag det hela med en final i form av ett framträdande av det klassiska gamla 80-tals dansmovet ”The running man”.

Väldigt roligt hade jag i alla fall, men var minst sagt också väldigt trött så vi sist av alla tackade för oss.

Hur det sedan gick för ölhävarkungarna (Jonas, Calle och Victor) är en annan historia.

Foto av faster Anna och Ebba från Tildes födelsedagskalas i maj.