”Vi syns i Blåkulla!” fick jag som svar utav en av kollegorna då jag i måndags tackade för mig och önskade trevlig Valborg.

Det var först någon minut senare som vi båda reagerade och insåg att Blåkulla nog inte är the place to be på Valborg.

Dit åker väl påskkärringarna på skärtorsdagen?

Fast jag trodde ändå inte att vi var helt ute och cyklade och hävdade att Valborgsmässoelden också hade med häxor att göra, och våren. Våren och häxor.

Men hur det hängde ihop hade jag ingen bra förklaring på.

Jag passade även på att dra historien om min namnmugg som jag hade när jag var liten. Enligt den så betyder namnet Sofia visdom, vilket också stod på muggen. Följt av texten ”Förr i tiden brändes kloka kvinnor på bål”, och så var det en bild på en glad häxa.

Jag undrar vem som gav mig den där muggen?  

Inte en helt okej present att ge till en grubblande och inte helt bekymmersfri unge kan jag tycka. För nog måste det ha varit tack vara den som jag under en längre period var totalt övertygad om att jag förr eller senare skulle brännas på bål.

Hur som helt tog jag mig sedan tid att kolla (googla) upp vad Valborg egentligen står för och varför man tänder eldar.

Det visade sig faktiskt att det handlar om våren och häxor! Se där!

Ursprungligen tändes nämligen eldarna för att skrämma bort häxor, vargar och övernaturliga varelser så att det skulle vara säkert att släppa ut djuren på vårbete.

Visste ni det?

Om inte så har Sofia den vise härmed delat med sig av lite visdom, varsågoda!

Valborg 2011.