Under bröllopsmiddagen fick jag och Jonas sitta tillsammans och det är så himla skönt för då vet man garanterat att man kommer ha roligt då han alltid ser till att styra upp roliga och oväntade konversationer kring bordet. 

Och Jonas levererade!

För vem annan än han kan säga till en vegitarian att han älskar blodig biff eller till en troende att böner är trams och ändå inte bli annat än älskad?

Allt sådant som man enligt vett och ettikett inte ska ta upp till samtal med främande männsikor vid en middag diskuterades och ändå hade vi så trevligt. Inte illa!

 

Middagen varvades med fina, roliga och rörande tal och avslutades med en sång tillägnad Peter. Får se om jag kan hitta och kanske få tillåtelse att publicera den här om jag får tag på den. Himla kul i alla fall.

 

Sedan var det dans. Jag bröt än en gång mot mina principer och bytte mina höga klackar mot ballerinaskor för att verkligen kunna dansa loss. Men jag var inte ensam, är det några som vet hur man röjer på dansgolvet så är det mina kusiner och deras respektive. Jag tror att vi plöjde genom varenda dansstil vi behärskade och kanske ännu bättre de vi inte behärskar. Även Jonas släppte snart på spärrarna och pop- lockade loss.

 

Berusad av glädjen som medföljer ett bröllop blev han även denna gång lite kärlekskrank som vid Cecilias och Andreas bröllop. Synd bara att det inte var jag som blev objekt för de kärleksyttringar det resulterade, utan Andreas.

Då Jonas klockan tre på natten postade på Facebook ett meddelande till Anderas som löd ungefär;

"Jag kanske är lite berusad, men du är mannen i mitt liv".

Då beslutade jag att det var dags att runda av.

 

Men det var lättare sagt än gjort. Även då alla bröllopsgäster lämnat festen hittade Jonas trubaduren som spelat i trädgården under dagen och med honom blev vi sedan sittandes tills vi visste allt om hans relationer i livet fram tills idag. Mycket trevlig kille, ska jag dock poängtera!