Idag var dagis stängt för APT så jag fick vara hemma med kidsen.

Å tur var det, för jag var på nytt hängig och orkade knappt ta mig ur sängen. Men kidsen var pigga och fulla av energi. Så för att inte de skulle gå bananas lovade jag att vi skulle ta fram julpyntet på eftermiddagen.

Anton har nämligen pratat och längtat efter det i flera dagar. 

 

Även Tilde blev smittad av förväntan då de tillslut lyckades få med sin trött mamma upp till vinden. Genom att hjälpas åt fick vi sedan med oss kartongen med julpynt och en kasse med tomtekläder till lägenheten.

 

Sedan gick Anton och Tilde loss på julsakerna - här skulle det pyntas!

Tilde ville bestämt ha på sig sin tomteklänning från förra året som var alldeles för liten, men som hon tack vare ren envishet ändå fick på sig. Samtidigt radade Anton upp tomtar i alla dess former och placerade ut här och där.

 

Fast grädden på moset var ändå återseendet av den lilla plastgranen. Ihop knölad och sned, men vacker i Antons ögon. 

 

Tillsammans med lillasyster pyntade han den omsorgsfullt med julgranskulor, glitter, ljus och två stjärnor i toppen. 

Placerad i Antons rum satte jag som final i kontakten för julgransljusen och då de lyste upp brast båda barnen ut i en beundrande suck.

"Så vackert!" konstaterade Anton.

 

Vilket genast fick mig att tänka på en lika lycklig Anton som för två år sedan för första gången fick se "Lilla lanen".