"Mamma kan du ta fram båffelhjärnan?" ber Anton mig.

"Båffelhjärnan?"

"Jaa..."

"Vad är det?" frågar jag.

Anton himlar med ögonen.

"Som man gör båfflor!"

"Båfflor..? jag tänker febrilt.

Anton gestikulerar genom att låssas sleva i sig något och klappa på magen.

"Menar du våffeljärnet?"

"Jaa..!" suckar Anton och slår ut med händerna i en självklar gest.

 

Ja, det är inte lätt när det är svårt.