Anton hade sett en skylt om att cirkusen var i stan och var jättetaggad på att få gå och titta. Själv är jag inte så mycket för cirkus, men efter en tuff vecka utan pappa (då Jonas jobbar jour) tyckte jag att kidsen var värda att få göra något skoj. Så vi gick dit och stod i den hundra meter långa kön för att få köpa biljetter och komma in.

För att vara så anti som jag är tyckte jag ändå att det var en ganska bra show och Anton och Tilde älskade det - så helt klart värt pengarna!

 

Showen inleddes av en prickig häst som gjorde konster.

"Mamma, hästen är inte platt!" ropade Tilde förtjust.

Tror det var på tiden att Tilde slets från TVn och fick se en häst på riktigt.

 

Bäst konstatrade båda barnen var under elefanternas nummer då den mindra av de två elefanterna vände sig med rumpan mot oss och bajsade. Vilket jubel!