I ett försök att förlänga sommaren och för att kompensera för att jag försvann till Bulgarien sista veckan innan jobbstart ville jag ta med familjen på en minisemester. Efter att ha googlat runt på allt möjligt fastnade vi tillslut för att åka till Åland, bada på Mariehamns äventyrsbad och sova över en natt på hotell.

Så uppe med tuppen stressade vi iväg och det var så nära att vi inte hann med båten. Som de sista på, med en marginal på 30 sekunder, kan man bara säga att vi hade ren och skär tur att denna resa  blev av!

Väl på båten var Anton ivrig som vanligt att få testa, ja allt! Det skulle hoppas i bollhav, spelas spel, utforskar, drickas läsk och letas efter Wille Viking. Tilde hakade på brorsan och ville såklart hänga med på allt. Fullt ös, som alltid.

Även Jonas var i gasen och var vid ett svagt ögonblick till och med nära på att ställa upp och sjunga karaoke. Hej och hå!

(Förlåt för den dåliga kvalitén på bilder, men jag glömde faktiskt min kamera i all hast!)

Alltid lika svårt att komma in i jobblunken efter ledigheten, samtidigt som man gärna vill behålla semesterkänslan.

Efter jobbet hämtade jag kidsen och gjorde i ordning en picknick och när Jonas kom hem gick vi ned till ankdammen och åt och lät kidsen mata fåglarna.

Måste erkänna att jag inte hade en allt för tuff start på jobbet. Ett halvtomt kontor och inte ett möte inbokat, inge direkt stressigt. Att sedan kunna avsluta arbetsdagen med att läsa mailen från poolen hos Angies mormor kändes som en helt okej övergång från semestern.

Så svårt det var att stå emot abstinens och inte väcka barnen då jag kom hem mitt i natten. Tur att Jonas var vaken så jag fick chans att ösa ur mig mina kärleksförklaringar.

Det blev ett kärt återseende på morgonen och fick en massa uppskattade kramar och slemmiga pussar från kidsen. Mina små monster!

Samtidigt som glädjen av att vara hemma var stor var det lite vemodigt att detta var sista semesterdagen.

Men vi bestämde oss för att göra det bästa av den och jag ville att kidsen skulle få bestämma hur vi skulle spendera den. Valet föll på att åka till Nälstabadet och simma.

Inte riktigt samma avslappnade läge som vid poolen i Bulgarien. Men Antons ivriga försök att simma med huvudet över ytan och Tildes busiga leende så hon plaskade runt för glatta livet vägde upp.

Efter ett tag övergav Tilde poolen och föredrog att leka dam på filten. Handväskan och bebis var såklart med och som pricken över i:et fick hon låna mitt läppbalsam som hon var tionde sekund hävdade att hon behövde ”lite till” av.

Jag slutade bada då ryktet om att någon lämnat en donation i poolen kom (vem gör så?!). Anton vittnar om händelsen.

Snygga killar!

 

Mammas hjärta!

 

Fint folk!

 

"Fint mamma?"

 

"Lite till, mamma!"

Maten har verkligen inte varit den bästa här. Knappt ätbar om jag ska vara ärlig. Men ikväll lyckades vi alla fall få oss en helt okej måltid på en restaurang bredvid hotellt. Att mat och dryck är otroligt billigt, kompenserar något, då fyra personer kan få en hel middag inklusive dryck för motsvarande 200kr. Men enbart för matupplevelsen så kulle jag då aldrig återvända.

Sällskapet är däremot toppen! Vilken tur vi hade som stötte på Täby tjejerna! Vi har hittills hängt både dag och kväll och fnissat ihop.

Idag var det varmt! Knappt att man ville lämna poolen och det gick inte ens att slå på iPhonen i solen! Men jag klagar inte! Sol är vad vi ville ha och sol är vad vi fick!

Idag gick vi alla fyra tjejer ned till stranden och lade oss med varsin bok och bara njöt. Jag vet inte när jag hade tid att läsa en bok senast! Havet var perfekt, behagligt, skön botten och inte en sköldpadda i sikte!

På kvällen åkte vi in till Sunny Beach och kollade läget. Många fördommar bekräftades och det kändes väldigt skönt att kunna vifta med förlovningringen då de olika förslagen började komma.

Tillslut hade även Angelica och Emma flyttat över varsin ring till ringfingret då vi insåg att vi inte skulle lämnas ifred annars. Bara Täby-Angelica som njöt till fullo, och det kunde hon väl få unna sig. Men tillslut var vi gammeltanter tvungna att be henne ge upp. Vi hade fått nog av fulla friare och tuggummitechno och ville bara hem till kråkslottet och sova!

När vi vakande upp såg vi saker från ett annat ljus, bokstavligen. Solen sken upp hela hotellomårdet och i receptionen möttes vi av den leende ägarinnan.

Visst låg hotellet avsides och visst var det litet och enkelt. Men det var faktiskt ganska skönt och ju mer vi bekantade oss med området och efter att kunnat ligga ostörda vid poolen och serveras frukost, ja då började det känns riktigt bra.

Det föll sig naturligt att vi började hänga med Täby-tjejerna och efter att ha käkat middag ihop igår blev det både lunch, poolhäng, middag och några öl tillsammans idag.