♥ Världens coolaste Izak! ♥
♥ Ett litet klipp från julafton ♥
♥ Tolvslaget ♥
Några minuter innan midnatt klädde vi på oss och kanatade ut i mörkret.
Anton var så stolt över att få hjälpa papporna att sätta upp fyrverkeripjäserna och sprang sedan spänt och ställde sig vid oss andra. Tilde kramade min hand hårt och då det började smälla kröp hon upp i min famn medan hon med skräckblandad förtjusning tittade på himlen som exploderade i färger. Izak gjorde likadant i Linnéas famn, medan Anton sprang runt med händerna utsträckta och ropade och jublade.
Efter ett tag tog dock tröttheten över.
"Jag vill sova", sa Anton efter att ha tittat sig matt. Något som jag inte vet att jag hört honom säga tidgare.
Tio minuter efter att vi kommit in sov alla barnen utan problem.
Så jag, Linnéa, Max och Jonas satte oss kring soffbordet och bestämde oss för att göra slut på champangen, spela spel och snacka tills även vi var nära att somna på plats.
Så med det avslutade vi det gamla året och påbörjade det nya!
GOTT NYTT ÅR!
♥ Nyårskalas! ♥
Nyår blev en favorit i repris. Vid klockan fem åkte Jonas för att hämta våra nyårsgäster, Max, Linnéa och Izak.
Eftersom Izak är Jonas Gudson och vi träffat honom sedan han var ett litet knyte så är det så roligt att följa hans utveckling. För det händer så mycket mellan gångerna man ser honom, om än det bara handlar om några veckor. Sånt är man lite blind för när det gäller ens egna barn, för dem ser man varje dag.
Izak hoppade helt att vara blyg den här gången och han och Tilde försvann snabbt in till hennes rum för att laga mat på hennes dockspis. Sammtidigt började Max göra i ordning maten till oss vuxna.
Likt förra nyåret blev det så gott att jag drömde om middagen senare under natten och vakande med cravings. Helt sant!
Även efterrätten blev lyckad, om man nu får säga det själv, kanske inte blir sista gången jag gör de där strutarna i alla fall - även om det jag svor det för mig själv under själva tillverkningen.
Då faten var tomma började vi grubbla på hur vi skulle få kidsen att hålla sig vakna fram till tolvsalget för att få se fyrverkerierna. Det visade sig inte vara några problem. De var så uppe i varv och hade så kul att tiden bara flög förbi.
Jag ska fråga Max och Linnéa om jag får lägga upp ett helt underbart vidoeklipp på Izak från kvällen...
Izak tyckte strösslet från efterrätten smakade lika gott på makaroner.
♥ Skam den som ger sig! ♥
Dagen gick till att städa och förbereda för nyårskalas. Jag hade fått för mig att jag skulle baka egna strutar till efterätt att ha glass och bär i.
Vilket var lättare sagt än gjort. Men Anton kom till min hjälp och hejade på.
"Mamma var som en brandman, modig!" uppmanade han varje gång jag närmade mig ugnen.
Å skam den som ger sig - se så fina de blev (efter tre brända plåtar)!
121231 fredag ♥ Askungen på bal ♥
Jag hade i flera veckor haft span på en svart liten klänning till Tilde, som jag tänkte skulle vara perfekt som nyårsblåsa. Men då jag var osäker på vad den lilla fashionistan själv skulle säga om klänningen, och då specifikt om färgen, avvaktade jag in i det sista. (Nu var det så att modellen på klänningen fanns även i rosa, men det var just att den inte var rosa som gjorde att jag tyckte att den var extra fin).
Tillsist övertalde jag mig själv att jag var fjantig. Det här med att allt till en liten tjej måste vara rosa för att gå hem, det är vuxnas påhitt. Så jag köpte den lilla svarta.
Hemma visade jag glatt upp klänningen för Tilde.
"Titta vilken fin klänning jag köpt till dig", sa jag.
"Nej", sa Tilde.
"Jo", sa jag.
"Inte Tindes, inte min!" sa Tilde bestämt och vägrade sedan att ens pröva den.
Varje dag i en vecka försökte jag sedan få henne att ta på sig den, men icke.
Först idag gick hon med på att ta på sig klänningen efter mycket lirkande.
"Tilde du ser ut som en prinsessa!" sa jag förtjust.
Tilde tittade sig skeptiskt i spegeln, sedan slog hon händerna för ansiktet.
"Jag inte posessa, jag Askungen!" utbrast hon förtvivlat.
Jag visste inte riktigt hur jag skulle tolka det, men jag förstod att det inte var bra.
Så för att trösta lilla Askungen lät jag henne dyka ned i hennes eget smyckesskrin, som annars står placerat högt upp på en hylla, väl valt borta från nyfikna små fingrar. Men nu fick hon själv välja precis vad hon ville. Efter att lyft och tittat på nästan allt bestämde hon sig för sitt namnhalsband i silver och ett ring med en liten fjäril.
Sedan sprang hon tillbaka till spegeln.
Jag höll tummarna, och då Tilde brast ut i ett leende och ställde sig på tå och svänga med klänningen, då kunde jag andas ut.
Pust, nu kunde visst Askungen gå på bal.
121228 fredag ♥ Leklandet ♥
Stora och lilla bus började morgonen med intensivt hoppande i soffan och Anton kallade mig för "tråk-kaka" då jag bad dem sluta. Så jag och Jonas insåg att om i ville ha huset i behåll så var tugna att byta ut julmys mot julbus för en dag. Så tillsammans med Tina åkte vi till leklandet Stor & Liten med hennes små busfrön.
Leklandet ar verkligen ett paradis för kids, här fanns allt. Anton och Elias kunde inte stå stilla en sekund och sprang genast iväg på äventyr, och efter att ha hittat ett bord och dumpat saker och en pappa där, tog jag och Tina småttingarna på eget äventyr.
Tilde och Emil tjöt av skratt i rutschkanorna och på studsmattorna, och jag måste erkänna att även jag och Tina hade kul.
Det enda negativa jag kan komma på om stället var att det på grund av det höga taket också blev en hög ljudnivå. Visst finns det inget härligare att lyssna på än skrattande barn. Men flera hundra samtidigt, ja det blir ganska tröttsamt för öronen.
Något som också fick Jonas att gå i taket var ägaren.
Anton och Elias hittade ett stort golvpussel, men där kanterna (själva ramen) tagits bort och lagts bakom ett stängsel. Utan något illa menat sprang killarna in bakom stängslen för att hämta dessa bitar, då det i deras ögon saknades för att bygga klart pusslet.
Vi vuxna förstod att det inte var meningen att någon skulle gå bakom stängslet, så Jonas gick genast och sa till grabbarna. Men trots att Jonas redan tagit tag i saken, kommer ägaren gormades och upprepar precis det Jonas just sagt - att de inte fick vara där bakom.
Killarna som redan då Jonas sagt till, lämnat det förbjudna området, vågade knappt titta på den arga mannen.
Men han bara fortsatte att skälla och hade ett ordval som skulle ha varit mer passande om det handlat om vuxna vandaler istället för två busiga femåringar.
Han hotade även med att de inte skulle få komma tillbaka om de inte kom fram därifrån - vilket de som sagt redan hade gjort!
Man kan ju tycka att ägaren av ett lekland skulle ha lite mer empati för barn.
Efter det beslöt i oss för att gå därifrån och på vägen ut kunde Jonas inte låta bli att berätta för en i personalen hur hennes chef agerat och hon skakade beklagande på huvudet och sa att i inte var de första föräldrarna som berättat om hans aggressiva beteende.
Så man kan ju hoppas att det var sista gången han gormade på några barn, så han inte förvandlar stället som är som en dröm för barn till en mardröm.
Men nu glömmer vi det och tittar på några bilder av lyckliga barn istället!
121225 tisdag ♥ Juldagen ♥
Julafton kanske var över, men mera julmys väntade hos mormor och morfar.
Där var även moster Maja, Henke, Ulla och Moa och tillsammans öpnnade vi klappar och mumsade på gott att äta.
♥ Julafton ♥
Hemma hos farmor och farfar var julstämmningen på topp.
"Myspys", sa lilla kusin Ebba och det tycker jag summerar det hela ganska bra.
God julmat, några julsånger,fina klappar och så Tomten.
För han kom faktiskt. Fast det var nära att han höll på att gå fel och Anton i sista sekund räddade situationen genom att få syn på Tomten genom fönstret och knacka på rutan och locka till sig uppmärksamheten.
(Det är svårt att avgöra vad Anton egentligen tror, eller inte tror om Tomten. Men i år sa han ingenting om att
farfar inte var på plats då Tomten delade ut paket och utifrån hans stora leende att döma var han nöjd).
Kidsen drunkande i paket, men verkade lika glada för varje och låg snart på golvet med klapparna utspridda runtom och lekte.
Även vi stora barn hade paketutdelning. Som tidigare år hade vi varit "hemliga Tomtar" och dragit varsitt namn att köpa ett eller flera paket till för en bestämd och gemensam summa.
Jag fick den perfekta julklappen, ett objektiv till min kamera anpassat för porträtt av Calle. Ska bli så himla kul att fota (ännu mera och ännu bättre) nu!
Medan vi hade vår utdelning busade kusinerna runt, och även om Anton stundtals var helt förtrollad av TVn, kom de så bra överens.
Tilde och Ebba riktigt fann varandra och var så söta då de satt och lekte och bubblade.
121224 måndag ♥ Julaftonsmorgon ♥
"Go mojon mamma!" ropadeTilde från sitt rum.
Bästa väckningen på länge!
Strax därefter var även Anton vaken. För ett ögonblick verkade han ha glömt vilken dag det var - tills hans såg sin fyllda julstrumpa som hängde på hans dörrhandtag.
Genast sprang han till yterdörren för att se om Tomten hade varit förbi och ätit av gröten vi ställt fram och då han såg att tallriken var tom hoppade han glatt upp och ned.
"Han har varit här, den riktiga Tomten, och han tog min lapp!"
Även pakten som vi under natten tagit fram och lagt under granen gav precis den önskade effekten.
Självklart fick de genast öppna ett paket var, (följt av ytterligare ett då vi inte kunde hålla oss).
Anton blev lycklig över en judodräkt och en Batman kamera, och Tilde lika lycklig över en baddocka med badkar och en stor dockvagn.
121223 söndag ♥ Natten till julafton ♥
Kommer ni ihåg när man var liten, hur svårt det var att sova natten till julafton?
Fast för första gången på länge, kände jag mig också förväntansfull - för barnens skull.
Innan barnen hoppade i säng ställde vi fram en tallrik gröt till Tomten utanför ytterdörren.
Anton var lite orolig att Tomten kanske skulle missa att vi skulle åka till farmor och farfar imorn, så han skrev även en lapp.
"Hej Tomten, vi är hos farmor och farfar, kom gärna dit. God jul, Anton och Tilde".
♥ Behind the scenes ♥
Jag har tidigare år bjudit på "behind the scenes" bilder då vi försöker få till ett julkort, och i år tog vi nog fler kort än någonsin innan vi fick till en bild.
Anton var fast bestämd över att kortet skulle vara exakt likadant som förra året och han skulle hänga upp och ned. Vilket han också gjorde i tio envisa minuter innan syrran fick honom att börja hoppa runt och busa istället.
Sedan när kidsen är sötare än sötas, ja då klantar jag mig och missar ögonblicket, eller skärpan blir suddig eller blixten bländar.
Men å andra sidan tycker jag att det är det som är charmen, att detta är precis som allt annat med den här familjen - oberäkneligt, stökigt och väldigt roligt!
♥ God jul! ♥
♥ En julsaga av Anton Kingston ♥
121221 fredag ♥ Jullov! ♥
Från och med idag är vi lediga i två veckor!
För att fira det bjöd vi över Eva att äta julbord med oss och hjälpa oss att pynta granen.
Jag vet inte om jag imponerade så värst med mina matlagnings skills (den här gången heller - Eva menar att jag inte kunde laga nudlar första gången hon var hemma hos oss för många år sedan), men vi hade det mysigt!
Lägg märke till den obligatoriska julmust-mustaschen.
121216 söndag ♥ Bara bäst, helt enkelt ♥
Dag två av kalashelgen.
Idag bar det av till Tina och Jonas för att fira Elias (i efterskott).
Det blev glass och enkel, men mycket god, middag. Samma sak med sällskapet, enkelt, men mycket trevligt!
♥ Godismyten ♥
Då vi hämtat upp Anton från dagiskalaset med en stor påse godis i handen, åkte vi direkt vidare till Ulla och Moa för julfest med släkten. Anton var så uppspelt att han knappt kunde sitta stilla i bilen.
"Hög på socker", konstaterade Jonas.
När vi kom fram till festlokalen började sysslingarna genast utforska stället och busa runt. Moa sprang glatt efter och viftade på svansen.
När det var dags för mat kom dock Ida och Fredriks barn lydigt och satte sig, medan jag och Jonas - bokstavligt talat - var tvugna att fånga in varsin unge och tvångsplacera dem vid bordet.
Ida och Fredriks barn satt sedan under hela måltiden som två små änglar och åt maten, sjöng med i julsångerna och efteråt tackade för sig med tindrande ögon.
Våra barn var borta innan maten på deras tallrikar var det, och Anton deltog enbart i julsångerna från ett gömt hörn i något i stil med genren skrik rock. .
"Hög på socker", sa jag till Jonas och han nickade.
Men bara några minuter senare stack Fredrik hål på den bubblan, då han berättade att det bara är en myt att barn blir stissiga av godis. Att stissiga barn i själva verket bara är en avspegling av stissiga föräldrar.
Efter maten hade Ulla ordnat en fiskdamm för kidsen, med godis och små paket.
Tilde fick ett par söta ballerinaskor hon genast tog på sig och Anton ett par simglasögon som han i sin tur genast drog på sig och spelade pajas och sprang in i väggen med.
I bilen hem pratade jag och Jonas just om hur exemplariska Ida och Fredrisk barn är, och varför vi inte kan få våra barn att uppföra sig på det viset. Jonas drog genast parallellen till godismyten.
"Ja, men det är nog för att Ida och Fredrik är så trygga och lugna."
"Jaha, då är det kört för våra barn då", suckade jag.
Klart att våra busiga barn är fina de med - det är såklart bäst i våra ögon i alla fall.
Men kanske vi måste börja hänga mer med Ida och Fredrik så vi lär oss ett och annat? Kanske de kan gnugga av lite vett på oss också!
♥ Tildebus ♥
Medan brorsan är på kalas hos Matias, gör Tilde sig fin inför dagens nästa kalas - hos Ulla och Moa.
121215 lördag ♥ Partytime ♥
Många kalas att hinna med den här helgen.
Anton inleder med att förfesta hos dagispolaren Matias i fluga och blått hår - stiligt!
♥ Julbak ♥
Efter Luciatåget följde farmor med oss hem för att hjälpa oss att baka pepparkakor. Det blev juldinosaurier och julänglar, fast som Anton menade att änglarna mer såg ut som Batman, så han fick vinna den tvisten.
En timme senare kom även mormor och morfar (med en gran) och tillsammans kokade vi glögg och myste.
121213 Torsdag ♥ Lucia ♥
Då var det äntligen dags! Dags att bege sig tidigare från jobbet för att i kylan ställa sig på dagisgården och tillsammans med en rad andra förväntansfulla föräldrar invänta skönsång.
Så tog en av dagsfröknarna ton, följt av ett gäng överexalterande kids som brast ut i "Natten går tunga fjät".
I klungor tågade de sedan fram i snön. Sjöng, snubblade, rättade till outfiten, vinkade till släkt, tog upp sången igen och gjorde ett försök att rada upp sig i den formation de övat, men antagligen inte riktigt kom ihåg i detta nu på grund av all spänning och uppmärksamhet.
Anton vinkade glatt då han fick syn på mig, Jonas och farmor Anka, som alla tre glatt vinkade tillbaka.
Tilde som övat i flera dagar, verkade alldeles för tagen för att minnas någon av sångerna, men var lika söt för det i sin röda overall och gigantiska tomteluva.
Jag hade önskat att man fick filma, eller fota - men de hade kommunen bestämt att vi inte fick för att skydda de barn som kan ha skyddad identitet. Vilket jag kan respektera. Samtidigt som man förklarade att man på denna förskola inte hade några barn med skyddad identitet. Vilket jag tyckte var ett onödigt uttalande då jag tycker att man missat poängen lite och vi som tagit med oss kameror för att föreviga ögonblicket tillsammans med våra egna barn, nu inte fick göra det av respekt för barn som inte var där.
Jag har inget behov av att lägga upp bilder på Facebook, och jag skulle aldrig publicera en bild eller film här på bloggen på någon annans barn utan att veta att det var okej. Men klart att alla kanske inte tänker så.
Jag får istället försöka minnas bilden av de små tomtenissarna, Luciorna och pepparkaksgubbarna som i ofrivillig kanon sjöng alla de traditionella julsångerna med leenden upp till öronen. Med undantag för en och annan lillplutt som fick syn på mamma och då plötsligt brast i gråt och ville lämna Luciatåget för att springa till mammas famn - vilket de såklart fick.
Efter en final då barnen i kör önskade oss god jul bjöds det på bullar och saftglögg. Vi glufsade i oss det snabbaren än kvikt och skyndade oss sedan till bilen för att fly snövädret och åka hem och värma oss.
Kort på mina barn kan i alla fall ingen stoppa mig från att ta.
121208 lördag ♥ Lilla Luciatåget ♥
Nu tränas det för fullt inför Lucia.
Jag vakande av att Tilde gastade Tipp tapp allt vad hon kunde.
Sedan gastade båda barnen Tipp tapp medan vi åt frukost.
Efter det gastade de Tipp tapp i badet, om och om igen.
Det är gulligt när barn sjunger - i en kvart.
Konstigt hur en sång kan beröra en så att den först träffar en med en varm känsla i bröstet för att sedan smyga sig upp till huvudet och sätta sig som en molande huvudvärk. Dock lika stolt för det över de gastande Nissarna.
För att få en paus i tipp tappandet, bestämde jag att vi skulle fortsätta pysselhelgen och vad kunde vara mer passande än att knåpa ihop ett litet Luciatåg.
Av toarullar, gamla strumpor, knappar, garn och tack vara en hel del tålamod hade vi snart fått ihop alla deltagarna - Lucian, Tärnan, Tomten, Stjärngossen och Pepparkaksgubben.
121207 fredag ♥ Fårhatt ♥
Jonas har jouren i helgen och jag är forfarande krasslig (efter jag vet inte hur många veckor). Så igen blev det till att försöka hitta på något inne för att sysselsätta kidsen. Anton fick välja och valet föll på att baka chokladbollar.
Enkelt, kladdigt och väldigt gott!
Lite ledsen var dock Anton till en början för att han inte hade någon fårhatt.
Jag greppade inte riktigt varför man behövde ha en fårhatt då man bakade, men Anton menade att alla som bakar har det och satte igång att sjunga "En sockerbagare" och pekade på huvudet.
Tröga mamma fattade inte.
"Jamen en sådan där vit hatt som är bullig där uppe - som ett får! Som Tilde har, fast hon har en blå!" sa Anton och pekade på Tildes bagarmössa.
Då trilla poletten ned.
Men det visade sig gå bra att baka utan fårhatt och även om det mesta hamnade i magen innan de blev bollar skulle jag säga att det blev en lyckad bakning.
♥ Antons önskelista 2012 ♥
Nu har mormor ringt tre gånger och uppmanat mig att lägga upp barnens önskelista här på bloggen, så okej mamma - här kommer deras önskelistor!
Men precis som jag skrev förra året betyder det alltså inte att de ska gå och få allt, deras rum är redan överfyllda!
Mest av allt i världen önskar sig Anton en katt, en till lillasyster eller en Kurio surfplatta - i den ordningen.
Det kan han glömma, var vad jag svarade på det. Den första tål inte pappas ögon, den andra tål inte mammas mage och den tredje tål inte vår plånbok.
Som en kompromiss sa Anton att katten inte behövde vara riktig, så att pappas ögon slipper klia. Så vi surfade runt och kikade vad det finns för utbud av leksakskatter och Anton fastnade för en Cassy goes catwalk med ett blått litet koppel som ska kunna gå, spinna och jama.
Vad leker Anton just nu då (förutom katt)?
Jo, Batman och Spiderman verkar aldrig gå ur tiden och en Batman dräkt till sin Batmanmask vet jag att han skulle jubla över.
Andra idoler förutom superhjältarna är Justin Bieber, Eric Saade och Danny Saucedo. Själv måste jag erkänna att jag är ganska trött på att höra samma låtar om och om igen och titta på samma YouTube-klipp, men samtidigt är det kul att höra honom snappa upp engelska och komma och visa nya danssteg han övat in. Så en CD eller DVD med någon av hans idoler skulle garanterat då på repeat här hemma.
Anton hittade även ett par silverskor på HM - nästan likadana som Justin Bieber har - som han genast uppmande mig att ta en bild på och skicka till Tomten (vilket vi faktiskt gjorde).
Annars pysslas det mycket här hemma med bilar, tågbanor och lego.
I januari börjar Anton på simskola och han tränar redan för fullt hemma i badkaret. Lite besvärad är han dock över att behöva låna syrrans simglasögon då han göra sina dyk, då hans egna gick sönder i somras.
Så ett par nya simglasögon är nog en uppskattad gåva, även om mormor säger att man inte får ha dem på under simskolelektionera.
Snö är en annan önskning högt upp på önskelistan, och har vi tur kanske den ligger kvar till julafton! Anton vill då att vi ska åka pulka, gärna i en sådan stor pulka med två sittplatser så att han och Tilde kan åka tillsammans (gulligt).
♥ Tildes önskelista 2012 ♥
Jag insåg just att allt i Tildes julklapps-montage är rosa. Men det blir lätt så när man har en liten tjej som gillar dockor och allt som hör därtill.
Största hobbyn just nu är klä på och av dockorna och byta blöja på hennes favorit docka, bebisen "Jocke".
När jag frågade Tilde vad hon önskade sig i julklapp svarade hon "Bebisar, och mera bebisar!".
Då vi tittade på webben pekade hon också ivrigt på alla möjliga docktillbehör,haklapp, dockstol, bilstol, ja det finns ju allt tänkbart!
Lilla mamman gillar också att leka att hon går och handlar och lagar mat åt sin bebis.
Men hon gillar också precis som brorsan att pyssla. Bygga med lego, lägga pussel, måla och leka med lera.
Lyssna på musik och sjunga och dansa är en annan favoritsysselsättning. Ofta vaknar vi numera av att Tilde glatt gastar Blinka lilla stjärna eller Tipp tapp.
Så en liten musikseplare med mikrofon - jag vet att jag hade en sådan som liten - det tror jag vår lilla stjärna skulle älska!
Eller en skiva med musik, eller varför inte en saga - Mamma Mu och Peter Pan är favoriter.
När vi är inne på teamt musik och dans har jag inför nästa år anmält mig och Tilde till barndans, så danskläder- och skor till lilla ballerinan kanse är ett bra tips?
121203 måndag ♥ Nu snöar det! ♥
Nu känns det verkligen som vinter! Då vi gick till dagis på morgonen var det snö, kallt och så mörkt att Anton menade att det nog egentligen var natt.
Så minus för mörker och kyla, men helt klart ett plus för snön.
Under vår promenad roade vi oss med att titta på olika fotspår i snön.
Vi hittade fågelspår och hundspår.
"Å titta mamma! Korvspår!" sa Anton och pekade på vad som troligen var spåret av en cykel.
Men om en korv nu skulle bestämma sig för att flanera i snön antar jag att dennes avtryck skulle se ut precis så! Så vem vet...
Mobilfoto på en annan sötkorv.
121202 söndag ♥ Även stora killar har varit små ♥
Även stora killar har varit små - det vet Anton.
Till och med stora farbror Victor har varit liten. Men man blir aldrig för stor för paket. Så därför firade vi idag Victors födelsedag (lite i efterskott) tillsammans med Anna, Calle & Ebba, hemma hos farmor och farfar.
En lite mindre Victor...
121201 lördag ♥ Eva! ♥
Idag var jag och Jonas bjudna hem till Eva på födelsedags/hejdå- fest då Eva snart flyttar till San Francisco.
Jag kände mig inte 100% kry, men jag ville absolut inte missa Evas kväll.
Så med lite alvedon och jävlaranamma fick det gå.
Tillsammans med trettio andra firade vi sedan Eva i hennes etta. Det blev en hel del skratt, men också en och annan tår. För att låta bli att tänka på hur mycker man kommer sakna henne då hon är borta är svårt!
(Det är inte jag som tagit denna fina bild på Eva - men det är jag som snott den alldeles själv från Facebook).
