100829 söndag ♥ Bajskörv ♥

Jag vaknar med ett ryck.

”Bajskorv, bajskorv, bajskorv!” sjunger någon glatt.

Vad håller Jonas på med egentligen, tänker jag.

Sedan hinner min hjärna vakna. Anton!

Jag rusar upp och är nära att slå ihjäl mig på sparkcykeln som ligger slängd i hallen. Men hinner precis återfå balansen och rädda mig själv från att göra ett faceplant ner i Antons potta.

”Titta mamma, bajskorv!” säger Anton och pekar på pottan.

”Vad duktig du är!” säger jag stolt och ger honom en stor kram.

Äntligen! All träning och allt tjat har äntligen gett resultat!

Det måste vara gårdagens barnvakter som har haft ett bra inflytande.

”Var är Calle?” frågar Anton, ivrig att få visa upp sitt mästerverk.

”Calle och Anna har åkt hem”, sa jag.

Anton ser besviken ut.

”Calles bil åsså?” frågar han.

”Ja, Calles bil har också åkt hem. Men pappa är hemma!” försöker jag locka.

Anton rör inte en min. För precis som allt annat som är trendigt är det de senaste som gäller.

I det här fallet idolen Calle.

 

Efter att ha tagit hand om toalettbestyren återvänder jag till sovrummet med Anton i släptåg.

Till takterna av Svampbob börjar han glatt sjunga.

”Inte mamma. Inte pappa. Inte Tilde. Antons bajskorv!”

”Vad fint du sjunger, men nu måste vi vara tysta”, försöker jag.

Men Anton byter bara till en högre tonart och fortsätter.

”Inte Anna. Inte Calle. Antons bajskorv!”

”Schyy!” väser jag som mer än allt annat bara vill krypa ned i sängen och somna om.

Anton tystar en stund med tar sedan i allt vad han kan.

”Calles kaviar! Antons bajskoooooorv!”

 

Suck. Jag inser att en sovmorgon bara är att glömma och tar med sångfågeln ut i vardagsrummet för att i alla fall låta Jonas sova ut. Tufft att vara både päron och partyprisse. Gamla börjar vi bli också, innan vi gick och lade oss igår klagade Jonas över sin ljumske och jag över mina knän. Men med tanke på att vi gled runt i stan på sparkcyklar och gjorde bort oss igår antar jag att vi i alla fall har barnasinnet kvar. Kul var det i alla fall.

Så ett stort tack till faster Anna och Calle som ställde upp att vara barnvakter så att vi kunde följa med på denna oförglömliga kväll!


Små söta ord
Postat av: pappa jonas

tack för att ja fick sova rumpan;)

2010-08-30 @ 10:59:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0