1.Vagnen ♥

Trots att de nyare modellerna kostar en smärre förmögenhet är det helt klart värt att investera i en schyst barnvagn. Du kommer förmodligen använda den så gott som varje dag de första åren, så välj väl…
Gör inte som jag gjorde när vi väntade Anton och gå in i första bästa barnbutik och köper den första vagnen som butiksbiträdet säger vara ”bra”.

För en bra vagn har flera faktorer.

Först och främst ska vara lätt att köra. Tänk på var och när du kommer köra vagnen. I stadsmiljön kanske du vill ha en vagn med svängbara framhjul så att du lätt kan ta dig genom trånga passager som i affärer, trottoarer eller på tunnelbanan.

Eller kommer du kanske dra med ungen ut på en jogging tur eller ut på landet, då kanske större terränghjul är bättre?

Annat bra att tänka på är att den ska vara lätt att göra ren (små barn spyr och bajsar utan förvarning, ofta).

En bra sufflett, helst som går att dra hela vägen ned, för vare sig det är sommar eller vinter så är det ett bra att kunna skydda pyret mot starkt ljus.

Är den lätt att fälla ihop? Har du bil kan det vara bra om den inte heller tar så stor plats då den är hopfälld.

Så, som sagt, ta din tid och gör lite research innan du slår till.

Vi har två vagnar en BRIO Happy och en Urban Jungle one tree hill syskonvagn.

I got nothing but love for you my sweet UJ.

 

2. Gåbilen ♥

Anton fick sin gåbil när han bara var några månader. Men hjälp av den lärde han sig så småningom att stå och gå och sedan springa.

Den modellen vi köpte var en sådan som man både kan hålla i ett stöd och gå bakom eller sitta på och sparka sig fram.

Kärleken till denna bil har för Anton varit så stark att han än idag kör den varje dag. Kingston Taxi har pappa med spritpenna taggat den. Nu slirar han vant över parketten och kraschar enbart medvetet. Så om nu undrar över mina hack vid vrist och vad så beror det på de återkommande bilolyckorna som jag drabbas av, inget annat.

 

3. Namnlappar ♥

När Anton började på dagis försvann snabbt ungefär hälften av alla hans plagg.

Vart? Bra fråga…

Både jag och Jonas har letat förgäves på dagis i kiss och lera luktande torkskåp och tömt låda efter låda märka med ”kvarglömt”. Men icke. Gone, gone, gone…

Tills jag hittade Markmaster en sida där man kan skapa sina egna namnlappar som man lätt stryker på plaggen. Det tar bara några sekunder och sedan sitter de perfekt. Fläckar, tvätt och torktumlare, de tål allt!

 

Snacka om bra reklam för Markmaster! Kanske borde försöka deal’a till mig någon slags provision för min marknadsföring..?

 

4. Blöjhinken ♥

Barn bajsar och bajs luktar…

Är man en någorlunda bra förälder ser man dessutom till att byta blöja och ta bort bajset. Kan gå lite sådär för en som är ovan, men då det händer flera gånger per dag blir du snabbt ett proffs. Ett problem kvarstår dock – bajsblöjan.

Som nyblivna föräldrar kastade vi först bara blöjan i sopphinken, men stanken blev snabbt outhärdlig. Så vi åkte och köpte en med lock och pedal och tänkte att så var saken biff. Icke.

Blöjans krafter är starka och dess lukt tar sig ut genom de mest svårutkomliga utrymmen.

Till och med Jonas – som ändå jobbar med skit – tyckte att det stank hemskt.

Att borsta tänderna i badrummet eller ta ett långt bad var inget man hade lust med längre.

Detta drev oss så småningom att börja leta efter en blöjhink.

Efter att ha googlat en stund snubblade jag över en annons om den luktfria blöjhinken Korbell. Luktfri! Helt fantastiskt, den här bara måste vi ju ha!

Så jag tvingade med Jonas till Babyland eller Babyproffsen (eller var det nu var?). Några hundralappar senare var vi stolta ägare av den senaste för den finkänslige blöjbytaren.

På väg hem fantiserade jag om att ta ett bad i mitt luktfria badrum med enbart doften av mitt rosenluktande badskum.

Ja, det kunde ju jag drömma om. Sanningen är att bajs alltid kommer luktar bajs och sällan doftar rosenknopp, hur väl du än försöker gömma det. (Själv bajsar jag inte, jag är ju tjej. Men när det gäller er andra menar jag…)

Men med den nya blöjhinken gick det i alla fall från ren stank till en svag förnimmelse av prutt. Helt klart godkänt får alltså Korbell och jag ångrar mig inte alls! 

 

Ännu bättre blev det (men kanske mindre miljövänligt) då jag började lägga varje blöja för sig i en fryspåse innan jag lade den i blöjhinken.

Oj, nu känner jag och min näsa oss plötsligt väldigt skyldiga till alla isbjörnar som dör då isen smälter som en påföljd av oss miljöbovar.

Kanske ska ta och sluta med det föresten… Så vi tar och stryker det sista!

 

5. Badbaljan ♥

Sist och kanske också minst har vi badbaljan. Eller ”badhjälpen” som jag tror den kallas. Det är som ett lutande stöd för babyn att ligga i och som lätt går att fästa i badkaret med hjälp av sugproppar.

 

Det här var något som jag missade helt med Anton.

Hur jag klarade av att hålla honom, tvåla in honom och skölja av honom utan denna uppfinning det vet jag inte. Jag kan ju inte bara ha lagt honom på botten av vårt gigantiska badkar och spolat?

Inte heller kan jag väl ha hållit ungen i nackskinnet med en arm och tvättat honom med den andra, eller?

Traumatiskt måste det varit i alla fall eftersom jag har förträngt det.

Nej, skämt och åsido (eller ”skämt åt sidan” som en vän skulle ha sagt). Det må vara en ganska onödig grej, men har man råd tycker jag absolut att det kan vara värt att köpa en. Det underlättar faktiskt. Speciellt om man har fler barn och det större barnet bestämmer sig för att börja balansera på badkarskanten samtidigt som man badar den lille. Då är man ganska glad över att kunna ha en extra hand fri.