Vilken natt!
Såklart att minsta älsklingen inte heller skulle klara sig undan magsjukan. Klockan ett i natt började hon kräkas, vilket sedan pågick fram tills imorse. Så man badar, tvättar, vyssar, vakar, men kan ändå inte känna sig annat än hjälplös.

Jag sov inte en blund, trots Jonas hjälteinsatts med att vaka över henne under en större del av natten.

Nu på förmiddagen verkar det ha lugnat ned sig, men hon, och vi, är totalt utmattade.

Det ser inte ljust ut för morgondagens inplanerade födelsedagsmiddag.