Dags för utvecklingssamtal igen, jag blir alltid lika nervös och måste påminna mig själv om att det inte är jag som är den som ska diskuteras.
Fast på min tid hette det förstås ”kvartsamtal” och skedde först då man började skolan och bestod av en kvart av pinsamheter då man alltid fick hör att man pratade för mycket - (med Angelica) om allt annat än vad lektionen handlade om.

Men nu var det alltså sonen det handlade om.

-          Bångstyrig, intelligent och artig, blev domen.

Inte illa kan jag tycka! Under mötet passade Anton också på att imponera med att både skriva sitt eget och förskolelärarens namn på ett papper han fått att rita på.

-          Smörig, kanske borde läggas till på meritlistan.