110822 måndag ♥ Bus med Elias & Emil ♥

Nu är det inte långt kvar av min mammaledighet. Augusti ut, sedan är man back i business.

Så det gäller att utnyttja dessa dagar. Därför fick Anton vara hemma med mig och Tildis idag och så bjöd vi över Tina och hennes killar Elias och Emil för att hänga allihop.


Anton var ivrig över att få visa Elias sina senaste Bakugans (som han själv knappt vet vad de är för något).
Men Elias var mer intresserad av att kolla in Antons bilar och motorcyklar och tågbanan och kassaapparaten med alla matvaror, och så, vips! Var vardagsrummet fyllt av leksaker. Anton som varit ivrigt ända sedan igår då jag sagt att Elias skulle komma över deltog aktivt en stund i lekandet men ville sedan kolla på film. Så visst, det fick bli en film.

Sedan satt han där och tittade på en hel film utan att röra sig ur fläcken, vilket jag tror aldrig har hänt tidigare.

”Han verkar lite hängig”, sa jag till Tina, men tänkte sedan inte mer på det.


Till lunch blev det en klassiker med makaroner och köttbullar och alla åt med god aptit, utom Anton. För att sedan låta småttingarna ta en tuppis i vagnarna bestämde vi oss för att ta en kortare promenad och kolla in lekborgen som finns på granngården. Det småduggade lite, men vad gör det när man har gummistövlar.


När vi kom fram till borgen blev det liv i Anton igen. Han och Elias for runt, upp och ned, efter varandra och runt, runt. De verkade leka två helt olika lekar, Elias var polissheriff och Anton på dinosauriejakt. Men det gick hur bra som helst. När sheriffen blev attackerad av något osynligt och plötsligt lade sig till synes avsvimmad på olika ställen, ja då var det dinosaurierna som varit i farten och som tur var kunde Anton då med sina magiska krafter väcka honom till liv igen.


Efter någon timmes ös var vi alla trötta och törstiga så vi gick till Ica för att köpa oss något att dricka och fick sällskap av gudmor Angie som gick förbi då hon bor just vid den gården. Vid det laget var Anton helt slut, så jag tyckte det var bäst för oss att gå hem och tackade för oss.


Så fort vi kom innanför dörren gick Anton och lade sig i sin säng. Vilket heller aldrig händer! Så jag kollade tempen och, ja just det... Lite hängig tyckte jag, med 39 graders feber var väl inte det så konstigt!
Heja mamma Sofia!

 


Små söta ord

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0