Jag har fått frågan hur Tilde sover i sin nya säng.

För det har nog inte undgått någon som följer bloggen (så som jag ältat) att jag ville att Tilde skulle få en ”stor” säng till sin födelsedag.

Det fick hon också – sponsrade av far- och morföräldrar köpte vi en jätte fin vit slädformad barnsäng.

 

Så natten till sin kalasdag fick hon flytta ur spjälsängen och sova i sin nya fina bädd.

Sen för att svara på frågan hur det går för henne att sova i sängen; Jodå, själva sovandet går väl bra.

Det är vad hon gör då hon vaknar upp tidiga mornar eller ännu bättre, mitt i natten, som är lite mer tveksamt.

 

Tillskillnad från Anton som gärna förvarnar sin framfart med dunder och brak, så har Tilde en mer försiktig stil.

Man hör inte att hon vaknat eller klivit upp. Rätt var det är står hon bara bredvid en vid sängen.

 

Första natten (natten efter hennes kalas) vaknade jag just så av att hon stod bredvid mig med ett stort leende och sitt nya lilla paraply.

Efter att ha försökt övertala Tilde att man vanligtvis varken har paraplyn inomhus eller är uppe och strosar mitt i natten, lyckades vi lotsa tillbaka henne till sin säng.

 

Dagen därpå vakande jag nöjd utav att ha fått en hel natts sömn utan störningar av lilla Mary Poppins.

Tänk att det gick så lätt vänja Tilde att sova i sin nya säng konstaterade jag nöjt och kravlade mig fram till sängkanten för att sätta ned fötterna på – Tilde!

 

För där låg hon! Hopkurad med fötterna indragna in under sig och rumpan i vädret låg hon och sussade på vår sovrumsmatta!